Psykoterapi och personlig utveckling
Här ger jag kort några förklararingar på begrepp som självkänsla, självförtroende, integritet, skam, skuld, avundsjuka och svartsjuka.
Att ha stark självkänsla innebär att du har en känsla av ett själv. Du upplever ett egen värde där du uppskattar och ser positivt på dig själv. Du vet även vem du är och har ett balanserat förhållningssätt till dig själv och andra. Medvetenhet om dina fel och brister finns och du kan helt klart acceptera dem. En person som har bra självkänsla vet sin potential och sina förmågor och kan därmed fatta beslut hur denna vill ha sitt liv. En person som däremot har en svag självkänsla upplever många gånger att denna inte har kontroll över sitt liv. Svårigheter finns att även känna sina egna inre gränser, vilket gör att personen har svårt med integritet och gränssättning.

Bra självförtroende handlar om att du tror på sig själv och det du gör. Att ha bra självförtroende innebär att du har en trygghet i dig själv och att du tror på din förmåga att kunna prestera eller helt klart kunna acceptera dig för den person du är och hur du ser ut. Jag ser både självkänsla och självförtroende som två av varandra tillhörande egenskaper där du inte kan vara utan det ena eller det andre. När en person har dåligt självförtroende är det viktigt att uppmuntra denna. Inte minst när det handlar om barn då positiv uppmuntran och feedback i barnets kreativa försök ökar barnets tillit till sin egen förmåga. Självförtroende handlar om att få uppskattning för vad du gör medan självkänsla handlar om att få uppskattning för den du är. Något som är oerhört viktigt idag då samhället mer är inriktad på vad individen presterar än att uppskatta personen för den individ han är.
Stark integritet innebär att du är uppriktig och ärlig mot dig själv och andra. Att du kan sätta gränser för din egen kapacitet och förmåga samt vara införstådd med dina fel och brister. Du har en stabilitet i dig själv där du varken nedvärderar dig eller andra. Du ingjuter även respekt eftersom du helt enkelt är sann mot dig själv. Du vågar stå för den du är då du är i ditt eget centrum. En person som har integritet är aldrig gränsöverstigande eller tillåter andra invadera då tron på sig själv är naturlig. Många idag som är stressade och utbrända kan ha svag integritet. Även personer som varit utsatt för incest kan ha svårigheter med integritet då övergrepp innebär gränsöverskridande där den vuxne återkommande har visat brist på respekt för sitt barn.

Skam och skuld
Skam och skamkänsla uppstår när du känner att du inte har blivit sedd och uppskattad för den person du är samt vad du gör. En person som känner sig skamfylld blir ofta underlägsen och upplever ofta en otillräcklighet. Inte minst kan det framkomma i vissa situationer eller i relationer. Oftast hänger skam ihop med svag självkänsla och dåligt självförtroende. Under skam finns ofta en längtan att egentligen få bli sedd och få våga uttrycka och vara den person denna är. Känsla av utanförskap är vanligt, vilket kan leda till isoleringstendenser trots att rädsla för övergivenhet finns. Kärleksbehovet är stort och längtan till att på ett naturligt sätt få relatera till andra finns.
Skam gör att en person inte har ett ”Jag” där egna känslor, tankar och behov uttrycks, vilket gör att en osynlighet uppstår. Pga. bristande initiativ förmåga tycker den skamfyllde inte om kreativa lösningar utan är inkörd i gamla hjulspår och gör ofta det som han eller hon blir tillsagd att göra. Detta pga. av rädsla för att återigen uppleva skamfyllda situationer och bli utsatts för andras ev. påhopp. Om skam är sprungen ur svårigheter från barndomen kan detta göra att personen har svårt för att säga något dåligt om föräldrarna och istället idealiserar dem då det ses som något hemskt att uppge föräldrarnas brister. Detta pga. en stark bindning till föräldrarna, vilket beror på att personen inte har bearbetat sina känslor till dem och blivit en självständig individ. I terapi kan personen få möjligheter att sluta identifiera sig i rollen som; "jag är ingen bra person utan en skamlig person", till att vakna upp från sin förvrängda bild och se på ett annat sätt; "jag blev dåligt behandlad och jag vill försona mig med det som hänt".
Skuld handlar om vad du gör i form av handling. Skam däremot är mer vem du är och ditt värde som person. Att de facto vara i skuld och känna skuldkänsla kan vara en inre kompass som talar om för oss när vi har begått fel handlingar. Ibland kanske vi förnekar vad som hänt och ibland kanske vi vill gottgöra det vi gjort genom att be om förlåtelse eller kanske erbjuda en kompenserande hjälpande handling. När det gäller osund skuld med skuldkänslor uppstår det när individen känner skuld för något som inte tillhör denna. Oftast kan detta tyda på svårigheter att inte kunna identifiera sina gränser utan personen tar ansvar för vad andra gör eller vad de gjort.

Avund och avundsjuka
Avund kan sägas vara sökandet efter det genuina självet som kan hjälpa oss att reglera vår självbild eller identitet. I och med avund tvingas vi ställa oss frågan vad vi vill göra med våra liv och hur mycket vi vill förverkliga oss själva. Många gånger nöjer sig personen som har denna typ av svårighet att mer eller mindre trycka ner sig själv, vilket gör att individen förringar sig själv och sina möjligheter. Detta är synd då personen skulle kunna förverkliga mycket av det som denna önskar. Avund kan därför sägas hjälpa till att väcka önskan till självförverkligande. Därför är det inte fel att känna avund så länge personen inte behärskas av den.
En person som väcker den andres avund har aktiverat något hos den avundsjuke som i sin tur bör förstå att hon eller han har sidor som hon behöver utveckla. Detta för att få en djupare förståelse av sig själv. Om hon accepterar sig själv och hon har förmåga att älska sig själv desto bättre ser hon sina begränsningar och kan förlika sig med dessa, därmed hanterar hon avunden bättre.
Avund är en känsla som kan vara sammansatt eller undertryckt av andra affekter eller emotioner som exempelvis ilska, sorg och hat. Genom att undertrycka känslor och bli avundsjuk finns möjligheter att personen använder en mängd försvarsstrategier. Detta kan ske genom att ge anspråk på att vara värd all uppmärksamhet eller genom att hämndlystet såra eller nedvärdera andra. Den avundsjuke stabiliserar då sin egen självkänsla. Ytterligare försvarsstrategi kan vara att inte visa avund utan förneka den och då möta den andres prestation som alldagligt eller betydelselös. Många gånger finns det bakom avunden tron på att inte vara tillräckligt värdefull och vara värd att bli omtyckt eller älskad. Personen tror att hon inte får vara sig själv och oförmåga till att acceptera sig själv finns. Detta leder till bristande självständighet, vilket gör att hon ofta jämför sig med andra där en rädsla finns att andra är bättre och mer framgångsrika.
Vid avundsjuka angriper personen sin egen självkänsla och signalerar till andra att den inte är tillfreds med sig själv. Det är framförallt vid en annan persons begåvningar, utseende eller vid ägodelar som avundsjukan aktiveras. Missunnsamhet framträds och personen är inte speciellt välvilliga till den andres framgångar. Den avundsjuke känner sig underlägsen och fångade i en bristsituation där mindervärdeskänsla uppstår. Jämförelse sker med den andre pga. att personen känner sig åsidosatt även om personen inte är det. Här kan känsla av egenvärde vara låg. Orättvisa och missnöje existerar och många gånger blir den avundsjuke hämndbenägen genom att visa skadeglädje. En del personer kan bli själviska i sin avundsamhet. I och med att de vill ha mer av livet blir de våldsamt avundsjuka då de uppfattar andras framgång som privilegierade. Osäkerhet och otillfredsställelse är vanliga emotioner. Detta trots att personen som väckt avund kan ha skapat något med stor möda, vilken den avundsjuke inte vill se utan endast ser resultatet och inte vägen dit. Viktigt att betona är att avunden kan väcka skuldkänslor inte bara för den som känner avund utan även för den som väcker avund.

Svartsjuka
Svartsjuka beror på avund men förutsätter en tredje person. Svartsjuka handlar många gånger om rädsla att bli övergiven eller att förlora något som denna anser att denna har rätt till. Här kan det handla om en partner, en position eller en aspekt av den svartsjukes självbild. Om personen är rädd för att bli övergiven kan det vara orsakad av händelser som ex.vis att en förälder eller ens partner tidigare övergav just honom. Många gånger handlar svartsjuka just om samhörighetsförlust.
Att säga att svartsjuka har med kärlek att göra är inte korrekt. Detta pga. att individen som är svartsjuk har svårt för att älska och istället ständig söker bekräftelse på att han är värd all kärlek m.a.o. den svartsjuke vill känna att han är en viktig och betydelsefull person. Framförallt pga. att han upplever bristande tilltro till att kunna bli älskad och upprätthålla en relation. För att försöka bevara ett eget värde försöker han genom alla möjliga medel manipulera genom att spionera, gråta eller få nervösa attacker. Detta för att försöka få det som han inte tror att han kan få av egen kraft. Dessutom vill den svartsjuke ofta äga den andre men att äga kärlek är inte sann kärlek. Tvärtom ägande blir istället kvävande i motsats mot att ha en livgivande relation där ens individualiteter är en självklarhet. Detta gör att en separation blir än mer än att bara förlora sin partner utan det handlar t.o.m. om upplevelsen av att förlora en del av en själv.
|