Ångest kan bero på svårigheter att lyssna och att vara i kontakt med sina känslor. Rädsla kan hägra med tanke konstruktioner som inte är adekvata (katastroftänkande). Vid ångeststörningar kan panikattacker förekomma. Det kan innebära svettningar och darrningar samt skakningar. Känsla av att tappa andan eller kvävningskänsla kan uppstå. Även illamående eller obehag kan uppstå. Ofta återkommande smärta och obehag i bröstet där hjärtat bultar (palpitationer) är vanligt. En rädsla kan då skapas med tro att man skall dö. Om attackerna blir återkommande kan förståligt nog ängsla aktiveras då rädsla för nya attacker finns. En känsla av att mista kontrollen kan ske och oro för att bli tokig finns. Detta kan göra att personen ändrar sitt livsmönster och värsta fall isolerar sig.



Psykosomatiska symtom kan tyda på svårigheter och oförmåga att sätta ord eller uttrycka känslor (alexitymi) där emotionella blockeringar uttrycks i kroppen genom fysiska sjukdomar och värkproblematik. Här kan även svårigheter finnas att vara lyhörd för kroppens signaler, vilket kan ge somatiska besvär. Psykosomatiska symtom kan vara uttryck för att inte kunna hantera en psykisk bearbetning eller kunna uttrycka det som behöver uttryckas. Det kan bero på inre frustrationer eller yttre påfrestningar. Därför är det viktigt i det terapeutiska arbetet att hjälpa personen att transformera om det kännbara i kroppen till känslor och psykiska händelser. Genom symboliseringsprocessen får personen även sätta ord och sortera sin känslovärld samt tillåtas uttrycka affekterna.



Utmattningsdepression (utbrändhet) som är jobbrelaterat kan tyda på svårigheter att själv få strukturera sitt arbete och få respekt för ens integritet och gränssättning. Alternativ oförmåga att själv kunna strukturera, sätta gränser och våga säga nej. Utmattningsdepression är ofta stressrelaterat (se nedan). Narcissistiska drag innebär att personen ser sig omnipotent och allsmäktig och kan bli nedlåtande mot personer som visar "svaghet". Dessutom kan de kan bli oerhört lättkränkta för nästan ingenting eller om ifrågasättande eller kritik riktas. Individen kräver ofta övermått av beundran men kan med lätthet utnyttja andra. I relation till andra brister personen ofta i empati och kan vara arrogant och högdragen i sitt beteende. Även avundsjuka i relation till andra kan existera och de har en övertro att andra avundas dem. Personer med Antisocial personlighetsstörning uppvisar ofta brist på ångerkänslor, vilket kan visa sig i likgiltighet eller bortförklaringar efter att ha sårat, svikit eller bestulit någon. De kan handla impulsivt, omdömeslöst och vara oförmögna att planera. Psykotiska symtom kan innebära att personen har vanföreställningar och hallucinationer, vilket är en del av personens tillvaro och kan i rädsla vara fragmenterad då denna inte har ett sammansatt och integrerat jag.

Ätstörning bulimi och anorexi kan innebära utseendefixering och att höga duktighetskrav ställs. Oförmåga att vara i kontakt med känslor och självhat existerar. Anorexi (a) Nervosa innebär störd kroppsupplevelse där förnekelse sker av den låga kroppsvikten. Anorektiker kan ägna sig åt självrensande åtgärder som kräkningar, missbruk av laxermedel eller lavemang. Menstruationen kan utebli. Därtill är näringsbrist vanligt förekommande då kroppen ständigt går på självsvält. Vid riktiga allvarliga tillstånd kan inläggning bli aktuellt. Bulimi (a) Nervosa innebär återkommande perioder av hetsätning där personen kan förlora kontrollen av ätandet. Återkommande kompensatoriska beteenden kan ske för att inte gå upp i vikt som t.ex fasta eller överdriven motion. Bulimiker kan även som anorektiker ägna sig åt självrensande åtgärder.



Borderline personligheter uppvisar ofta destruktiva utspel och destruktiva självskadebeteende. Ser ofta andra personer och händelser i svart och vit, vilket speglar svårigheter att integrera och förstå att en och samma människa har både bra och dåliga sidor. Även bristande mentaliseringsförmåga hägrar tillvaron vid borderline tillstånd. De är instabila i sin självbild och identitetskänsla och kan lätt bli impulsiva som kan leda till destruktiva beteenden som sexuell äventyrlighet, drogmissbruk, hetsätning och slösaktighet. Affektlabilitet uttrycks genom att reagera med förändrad sinnesstämning. De kan i perioder gå ner i nedstämdhet, få ångest och bli irritabla. Borderline personligheter upplever ofta tomhetskänslor för att sedan agera ut genom aggressiva impulser.

 Schizoida drag innebär att personen inte uppskattar nära relationer utan mer är en betraktare i relationer genom exempelvis intellektualisering. De lever ofta tillbakadraget och kan uppvisa flacka affekter eller emotionell kyla. Autistiska personer kan visa brist på social eller emotionell ömsesidighet och kan ha stereotypt tal med många upprepningar. De tar allt bokstavligt och förstår ej undertoner. Struktur och rutiner är viktigt. Personer med ADHD problematik uppvisar ofta hyperaktivitetstörning, koncentrationssvårigheter och motorisk oro. De har även svårt att strukturera dagen och kan få aggressionsutbrott.



Bipolär alternativ mano-depressivitet innebär att individen under en period faller in i ett maniskt tillstånd av förhöjd självkänsla där eufori hägrar. De upplever att allt är möjligt och kan i spontanitet göra sexuella felsteg eller rejäla inköp som resulterar i ekonomiska svårigheter. Maniska personer kan även vara lättdistraherade och de kan prata mer än vanligt innebärande att de har svårt för att vara tyst. Även minskad sömn kan fylla dygnen och det kan kännas som tankarna rusar iväg. Efter en period faller personen ner i en djup depression.



Alkohol och drogproblem kan vara ett försök att dämpa känslomässiga svårigheter eller fly från det som smärtar. Personens livssituation kan vara betungande och oförmåga att hantera sin situation finns. Även psykiatriska problem kan vara bakomliggande faktor till missbruk. Vid kraftiga alkohol och drogproblem (beroende) är det bäst att först komma till en avgiftningsklinik. Därefter bör ställningstagande ske till vidare behandling. Nästa steg kan vara behandlingshem eller psykoterapi samt antabusbehandling. Oavsett behandlings-alternativ är ändå först steget till läkning att erkänna sitt alkohol- och drogproblem. Svårigheter att här upphöra med alkohol och drog användandet är dessvärre vanligt. Inte minst pga. ångest orsakad av abstinensbesvär utan även pga. oförmåga till att kunna sortera och uttrycka känslor då drogen tidigare dämpat denna förmåga. Graden av alkohol och drogproblem är mycket individuell. Ibland kan missbruket sträckas sig till helganvändande till att bli ett beroende där drogen används dagligen.

Stress



Stress kan bero på skiftande anledningar orsakad av ens livssituation i arbete, relation eller på grund av jobbiga händelser. Oftast är stress en kombination av dessa. Därtill kan svårigheter finnas att kunna strukturera och sätta gränser för ens kapacitet. Vissa använder termen positiv stress, vilket jag finner helt motsägande då det enligt mig inte finns stress som är positiv. Tvärtom handlar stress om rädsla där en kroppslig beredskap sker. Kropp och sinne reagerar inför en eventuell kamp/flykt eller underkastelse/uppgivenhet situation. Detta är sedan 100 miljoner år en nedärvd biologisk princip för att skydda individen och artens överlevnad.



Vid stress sätter kroppen in hög alarmberedskap där bl a rodnad, hjärtklappning eller muskelspänning kan framträda eller där andningen kan bli ytlig. Även stresshormon stimuleras som noaradrenalin, adrenalin, cortisol och endorfiner. Vid plötslig stressreaktion sker initialt cortisol ökning för att sedan minskas vid långtgående stress orsakad av motreguleringssystem. Emotionellt kan en person som är stressad bli lättretlig och irriterad samt självupptagen. Bristande empatiförmåga är vanligt då det mer handlar om att överleva dagen. Personen kan även börja glömma saker och kroppslig kan motoriken bli fumlig, vilket gör att personen tappar saker eller kan ramla och slå dig. Även immunsystemet hämmas. Vissa personer kan börja tröstäta pga. att det aptithämmade hormonet leptin minskar. Detta kan leda till att bukfetma uppstår och då är det vanligt med höga blodfetter eller högt kolesterol samt högt blodtryck. Även svåra sömnproblem är mer en regel än undantag.



Vid längre tids stresspåslag riskeras kroppen att utveckla psykosomatiska sjukdomar som exempelvis fibromyalgi eller mag- och tarmbesvär. Till och med hjärtattack kan vara orsakad av stress. Även utbrändhet eller utmattningsdepression samt kroniskt trötthetssyndrom kan vara orsakad av långa perioder av frustration pga. av att kroppen inte längre svarar på kraftfull stress utan efter en längre tids stress inträder uppgivenhet. Ångest och panikattacker kan även förekomma.

Ett annat begrepp som kan används är maladaptiv stressreaktion där olika stressfaktorer uppstått orsakad av påfrestningar som ledd till beteendeförändringar eller emotionella symtom. Ett påtagligt lidande har skett utöver vad som annars kan förväntas av stressupplevelsen men även en klar försämrad funktion framträds antingen socialt eller i studier samt arbete. Symtomen skall då ha utvecklats inom en tre månadsperiod.





Vid riktig allvarlig stress och där katastrofupplevelse skett som skräck, hjälplöshet och dödshot kan post traumatiskt stressyndrom (PTSS eller PTSD) utvecklas. Den traumatiska händelsen kan förfölja patienten antingen medvetet eller omedvetet. Plågsamma minnesbilder kan uppträda, mardrömmar kan ske eller dissociativa flashbackupplevelser kan uppstå. Även oförmåga att minnas viktiga delar av händelser är vanligt och personen kan omedvetet få intensivt fysiskt obehag inför yttre eller inre signaler som symboliserar eller liknar någon del av den traumatiska händelsen. Även undvikande av vissa stimuli eller stressorer som associeras med traumat kan ske. Även psykosomatiska sjukdomar är vanligt.





Minnet av en stressad eller traumatisk händelse (även s.k. betingad fruktan) lagras i hjärnans två minnessystem hippocampus som bland annat styr närminnet och amygdala som är en del av känslominnet vid tinningloben. Vad jag förstår är det amygdala som varnar om fara föreligger och kan göra det reflektoriskt och kopplar vidare till olika områden i hjärnan och kroppen så att den stressade personen exempelvis reagerar med oro, hjärtklappning eller andfåddhet. Därtill försämras minnet, bristande koncentrationsförmåga uppstår och kreativiteten försämras. Detta gör att stress får personen att prestera mindre och den stressade mår mycket dåligt. Amygdala är utvecklat vid födseln medan hippocampus inte är färdigutvecklat förrän vid 3 års ålder. Vid stress har det visat sig att en del av hjärnans funktioner slås ut som vid riktig svår och obehandlad PTSS - PTSD där hippocampus skrumpnar och explicit minnet blir nedsatt.